De 5 största marknaderna för energilagring i Europa 2025

Hur stor är den installerade energilagringskapaciteten i Europa 2024?

Från och med 2024 har Europas installerade energilagringskapacitet nått cirka 35,9 GWh, vilket återspeglar en betydande ökning som drivs av införandet av förnybar energi och initiativ för modernisering av elnätet.

5 europeiska marknader med störst potential för energilagring

Energilagringssektorn i Europa expanderar snabbt, och flera viktiga marknader uppvisar en enorm tillväxtpotential. Regeringar och företag gör stora investeringar i batteridrivna energilagringssystem för att stabilisera elnätet, stödja integrationen av ren energi och säkerställa energisäkerheten. Här är de fem europeiska marknader som har störst potential för utveckling av energilagring:

Tyskland: Tyskland har länge varit ledande inom förnybar energi och energilagring. Landet fortsätter att dominera den europeiska marknaden, där energilagringssystem för bostäder spelar en viktig roll. Enbart under 2023 tillförde Tyskland cirka 6,1 GWh ny energilagringskapacitet, varav över 80% av denna tillväxt tillskrevs energilagringsinstallationer i hemmet. Landet utökar också sin energilagring för kommersiell och industriell verksamhet (C&I) sektorn, med målet att förbättra nätets flexibilitet och hållbarhet. Tysklands fokus på stabilitet i elnätet, lösningar för reservkraft och industriell energilagring gör landet till en viktig marknad för investeringar.

Italien: Italien är på väg att bli en viktig marknad för energilagring, tack vare landets ambitiösa mål för förnybar energi. Landet har som mål att integrera mer sol- och vindkraft i sitt elnät, vilket kräver avancerade energilagringslösningar. Terna, Italiens nätoperatör, uppskattar att landet kommer att behöva minst 71 GWh energilagringskapacitet fram till 2030 för att uppnå sina mål för ren energi. Med en växande efterfrågan på hållbar energi och kommersiella lösningar utgör Italien en lukrativ möjlighet för investeringar i energilagring.

Förenade kungariket: Storbritannien har en av de mest mogna marknaderna för energilagring i Europa, med betydande investeringar i batterilagringsprojekt i stor skala. Under 2023 tillförde Storbritannien cirka 800 MWh ny energilagringskapacitet, och prognoser visar att de totala investeringarna i sektorn kan uppgå till 15,7 miljarder pund fram till 2030. Regeringens stöd för ren energi och dess åtagande att minska strömavbrotten genom energiinnovation gör Storbritannien till en nyckelspelare i den europeiska energirevolutionen.

Spanien: Spanien ökar snabbt sin energilagringskapacitet för att komplettera sina omfattande sol- och vindenergiresurser. Den spanska regeringen har lanserat ett bidragsprogram på 160 miljoner euro som syftar till att stödja utvecklingen av cirka 600 MW ny energilagringskapacitet fram till 2026. Med ett starkt fokus på förnybar energi och ett åtagande att minska instabiliteten i elnätet håller Spanien på att bli en viktig marknad för energilagringssystem med batterier.

Irland: Irland har gjort stora framsteg inom energilagring sedan 2018, med flera projekt i nätskala under utveckling. Landet har cirka 1,5 GW energilagringsprojekt i pipeline, vilket skulle kunna ge tillräcklig reservkraft för cirka 750.000 hushåll. Företag som Adaptogen Capital investerar kraftigt i Irlands energilagringssektor, vilket ytterligare stärker landets position som en nyckelmarknad i Europas övergång till ren energi.

Med flera snabbväxande marknader i Europa ser framtiden för energilagring lovande ut. Det finns dock fortfarande utmaningar som måste hanteras.

Utmaningar och risker på Europas lagringsmarknader

Trots den snabba tillväxten av energilagring i Europa finns det flera utmaningar och risker som intressenterna måste ta hänsyn till:

• Finansiell instabilitet hos viktiga aktörer i branschen: Vissa batteritillverkare och lagringsföretag har drabbats av finansiella svårigheter, vilket har lett till förseningar i projektgenomförandet. Till exempel har Northvolts ekonomiska svårigheter lett till oro för Europas förmåga att etablera en egen oberoende batterileverantörskedja.
• Beroenden i leveranskedjan: Europa är fortfarande starkt beroende av importerade batterier och råmaterial, särskilt från Kina. Detta beroende skapar sårbarheter i leveranskedjan, vilket påverkar prissättning och tillgänglighet.
• Osäkerheter kring lagstiftning och policy: Olika länder i Europa har olika regler och incitament för energilagring, vilket gör det svårt för företag att verka på flera marknader. Politiska förändringar kan också påverka investeringsbesluten.
• Teknologiska framsteg och konkurrens: I takt med att batteritekniken utvecklas måste företagen ständigt förnya sig för att förbli konkurrenskraftiga. Nya framsteg inom litiumjon- och alternativa batterikemier kan störa befintliga affärsmodeller.
• Frågor om integrering i elnätet: Energilagring bidrar till att stabilisera elnätet, men för att integrera storskaliga lagringsprojekt i befintlig infrastruktur krävs betydande investeringar och teknisk expertis.

Att ta itu med dessa utmaningar kommer att vara avgörande för att frigöra den fulla potentialen hos Europas energilagringsmarknader.

Hur man framgångsrikt tar sig in på dessa marknader

För företag som vill etablera sig på den europeiska energilagringsmarknaden kan följande strategier bidra till ökad marknadsframgång:

1. Förstå det regulatoriska landskapet: Varje land i Europa har sin egen energipolitik, sina egna incitament och sina egna nätföreskrifter. Företagen bör göra grundliga efterforskningar för att kunna navigera effektivt i dessa komplexa frågor.
2. Bilda strategiska partnerskap: Samarbete med lokala företag, allmännyttiga företag och teknikleverantörer kan underlätta inträdet på marknaden och göra verksamheten framgångsrik.
3. Investera i forskning och utveckling: Att utveckla batterilagringslösningar som är anpassade till lokala marknadsbehov, till exempel högpresterande system för kalla klimat eller kompakta konstruktioner för stadsområden, kan ge en konkurrensfördel.
4. Lokalisera leveranskedjor: Genom att etablera regionala tillverknings- eller monteringsanläggningar kan man minska beroendet av importerade komponenter och förbättra marknadens motståndskraft.
5. Fokus på skalbarhet och innovation: Efterfrågan på energilagring kommer att fortsätta att öka och företag som erbjuder skalbara, kostnadseffektiva och tekniskt avancerade lösningar kommer att ha en starkare marknadsposition.

Genom att implementera dessa strategier kan energilagringsföretag dra nytta av Europas snabbt växande marknadsmöjligheter.

Framtiden för energilagring i Europa

Framtiden för energilagring i Europa står inför en betydande tillväxt, driven av ökad användning av förnybar energi och tekniska framsteg. Viktiga trender som formar branschen inkluderar:

• Utökad batterikapacitet: Europas batterilagringskapacitet beräknas femfaldigas fram till 2030 och nå över 50 gigawatt. Denna expansion kommer att kräva investeringar på uppskattningsvis 80 miljarder euro.
• Sjunkande batterikostnader: Tekniska framsteg och stordriftsfördelar minskar kostnaderna för energilagringssystem, vilket gör dem mer tillgängliga för bostäder, kommersiella och industriella applikationer.
• Integration med smarta elnät: Energilagring kommer att spela en avgörande roll när det gäller att stabilisera elnätet och stödja övergången till decentraliserade energisystem. Teknik för smarta elnät kommer att förbättra effektiviteten och tillförlitligheten.
• Politiskt stöd och investeringar: Regeringar i hela Europa inser i allt högre grad vikten av energilagring och genomför politiska åtgärder för att uppmuntra utvecklingen. Offentliga och privata investeringar kommer att fortsätta att driva på tillväxten inom sektorn.
• Framsteg inom batteriteknik: Utvecklingen av nästa generations batterier, som solid state- och flödesbatterier, kommer att förbättra prestanda och livslängd, vilket ytterligare förbättrar genomförbarheten för storskaliga lagringsprojekt.

Med starka drivkrafter på marknaden och fortsatt innovation är Europas energilagringsindustri på väg att bli en global ledare inom ren energi och hållbara kraftlösningar.

Vilka är de viktigaste drivkrafterna för marknaden för energilagring?

De viktigaste drivkrafterna för den europeiska marknaden för energilagring är bl.a:

✅ Integration av förnybar energi: Den ökande andelen förnybara energikällor (sol, vind) skapar efterfrågan på energilagring för att balansera tillgång och efterfrågan.

✅ Modernisering och stabilitet i elnätet: Lagringssystem är avgörande för att balansera elnätet, reglera frekvensen och tillhandahålla reservkraft vid strömavbrott.

✅ Sjunkande batterikostnader: Tekniska framsteg och massproduktion driver ner kostnaden för litiumjonbatterier, vilket gör lagring mer prisvärd.

✅ Statlig politik och incitament: Europeiska regeringar stöder energilagring genom subventioner, skatteincitament och mål för förnybar energi, vilket ökar marknadstillväxten.

✅ Antagande av elfordon (EV): Tillväxten av elbilar skapar nya möjligheter för V2G-lagring (vehicle-to-grid), där elbilarnas batterier kan mata tillbaka ström till elnätet under efterfrågetoppar.

✅ Teknologiska framsteg: Innovationer inom Solid-state-batterier och flödesbatterier förbättrar energitätheten, säkerheten och livslängden, vilket gör lagringssystemen mer effektiva och tillförlitliga.

Genom att utnyttja dessa drivkrafter kan energilagringsföretag ta vara på betydande marknadsmöjligheter i Europa.

Hur stor kan marknaden för batterilagring i elnätet bli?

Marknaden för batterilagring i Europa väntas uppleva en betydande tillväxt under de kommande åren. År 2030 förväntas Europas batterilagringskapacitet uppgå till över 50 gigawatt (GW)vilket är mer än fem gånger så mycket som den nuvarande installerade kapaciteten på cirka 35,9 GWh år 2024. Denna tillväxt kommer att drivas av ökad integration av förnybar energi, modernisering av elnät och politik för minskade koldioxidutsläpp. Marknaden kommer att kräva uppskattningsvis 80 miljarder euro i investeringar i slutet av årtiondet.

Viktiga drivkrafter är bland annat:

Fallande kostnader: Framsteg inom litiumjonteknik och stordriftsfördelar sänker kostnaderna, vilket gör batterilagring mer lönsamt.

Vilka är några framgångsrika energilagringsprojekt?

Ökad användning av förnybar energi: Utbyggnaden av vind- och solkraft kräver tillförlitliga lagringslösningar för att hantera intermittens.

Behov av nätstabilitet: Batterilagring bidrar till att upprätthålla elnätets tillförlitlighet, särskilt under efterfrågetoppar och fluktuationer i förnybar energi.

Flera europeiska länder har genomfört framgångsrika storskaliga energilagringsprojekt, däribland:

• Tyskland - Lausitz batteripark: En av Europas största lagringsanläggningar i nätskala med en kapacitet på 50 MW / 50 MWhvilket bidrar till att stabilisera elnätet under fluktuationer i förnybar energi.
• Storbritannien - Minety batterilagringsprojekt: Detta 100 MW / 100 MWh litiumjonbatteriprojekt förbättrar nätstabiliteten och stöder integrationen av förnybara energikällor.
• Spanien - Campo de Gibraltar batterisystem: A 20 MW lagringsprojekt som stöder utbyggnaden av förnybar energi och minskar överbelastningen i elnätet.
• Irland - Lumcloon Energy Battery-projektet: A 100 MW batteriprojekt som tillhandahåller frekvensregleringstjänster och stabilisering av elnätet.

Dessa projekt visar hur storskalig batterilagring förbättrar nätets tillförlitlighet och underlättar införandet av förnybar energi.

Sammanfattningsvis växer den europeiska marknaden för energilagring snabbt, med viktiga möjligheter i Tyskland, Italien, Storbritannien, Spanien och Irland. Trots utmaningar är framtidsutsikterna fortsatt mycket optimistiska.